Den 18 september tillkännagav den amerikanska centralbanken en betydande räntesänkning med 50 punkter, vilket officiellt inledde en ny runda av penningpolitiska lättnader och avslutade två års åtstramning. Flytten belyser Feds ansträngningar att ta itu med de betydande utmaningar som den långsammare ekonomiska tillväxten i USA innebär.
Kommer från den största ekonomin i världen har alla förändringar i USA:s penningpolitik oundvikligen långtgående effekter på globala finansmarknader, handel, kapitalflöden och andra sektorer. Fed implementerar sällan en nedskärning på 50 punkter i ett enda drag, såvida den inte ser betydande risker.
Den anmärkningsvärda sänkningen denna gång har utlöst omfattande diskussioner och oro över de globala ekonomiska utsikterna, särskilt räntesänkningens inverkan på andra länders penningpolitik och kapitalrörelser. I detta komplexa sammanhang har hur globala ekonomier – särskilt Kina – reagerar på spridningseffekterna blivit en fokuspunkt i nuvarande ekonomisk-politiska debatter.
Feds beslut representerar en bredare förändring mot räntesänkningar av andra stora ekonomier (med undantag för Japan), vilket främjar en globalt synkroniserad trend av penningpolitiska lättnader. Å ena sidan reflekterar detta en delad oro för en långsammare global tillväxt, där centralbanker sänker räntorna för att stimulera ekonomisk aktivitet och öka konsumtion och investeringar.
De globala lättnaderna kan ge både positiva och negativa effekter på världsekonomin. Lägre räntor hjälper till att lindra det ekonomiska nedgångstrycket, minskar företagens lånekostnader och stimulerar investeringar och konsumtion, särskilt inom sektorer som fastigheter och tillverkning, som har begränsats av höga räntor. Men på lång sikt kan en sådan politik höja skuldnivåerna och öka risken för en finansiell kris. Dessutom kan globalt samordnade räntesänkningar leda till konkurrenskraftiga valutadevalveringar, med deprecieringen av den amerikanska dollarn som får andra nationer att följa efter, vilket förvärrar växelkursvolatiliteten.
För Kina kan Feds räntesänkning utöva ett apprecieringstryck på yuanen, vilket kan påverka Kinas exportsektor negativt. Denna utmaning förvärras av den tröga globala ekonomiska återhämtningen, vilket sätter ytterligare operativt tryck på kinesiska exportörer. Att upprätthålla stabiliteten för yuanens växelkurs samtidigt som exportkonkurrenskraften bevaras kommer därför att vara en kritisk uppgift för Kina när det navigerar efter följderna från Feds drag.
Feds räntesänkning kommer sannolikt också att påverka kapitalflöden och orsaka fluktuationer på Kinas finansmarknader. Lägre amerikanska räntor kan locka internationella kapitalinflöden till Kina, särskilt till dess aktie- och fastighetsmarknader. På kort sikt kan dessa inflöden pressa upp tillgångspriserna och stimulera marknadstillväxten. Men historiska prejudikat visar att kapitalflöden kan vara mycket volatila. Skulle de externa marknadsförhållandena förändras, kan kapital snabbt lämnas, vilket utlöser kraftiga marknadsfluktuationer. Därför måste Kina noggrant övervaka kapitalflödesdynamiken, skydda sig mot potentiella marknadsrisker och förhindra finansiell instabilitet till följd av spekulativa kapitalrörelser.
Samtidigt kan Feds räntesänkning sätta press på Kinas valutareserv och internationella handel. En svagare US-dollar ökar volatiliteten i Kinas dollardenominerade tillgångar, vilket innebär utmaningar för att hantera dess valutareserver. Dessutom kan dollardeprecieringen urholka Kinas exportkonkurrenskraft, särskilt i samband med svag global efterfrågan. Uppskattning av yuanen skulle ytterligare pressa vinstmarginalerna för kinesiska exportörer. Som ett resultat kommer Kina att behöva anta mer flexibel penningpolitik och valutahanteringsstrategier för att säkerställa stabilitet på valutamarknaden mitt i förändrade globala ekonomiska förhållanden.
Inför trycket av växelkursvolatilitet till följd av dollarns depreciering bör Kina sträva efter att upprätthålla stabilitet inom det internationella monetära systemet och undvika överdriven appreciering av yuanen som kan undergräva exportens konkurrenskraft.
Dessutom, som svar på de potentiella ekonomiska och finansiella marknadernas fluktuationer som utlösts av Fed, måste Kina ytterligare stärka riskhanteringen på sina finansiella marknader och öka kapitaltäckningen för att mildra riskerna från internationella kapitalflöden.
Inför osäkra globala kapitalrörelser bör Kina optimera sin tillgångsstruktur genom att öka andelen högkvalitativa tillgångar och minska exponeringen mot högrisk, och därigenom förbättra stabiliteten i dess finansiella system. Samtidigt bör Kina fortsätta att främja internationaliseringen av yuanen, utöka diversifierade kapitalmarknader och finansiellt samarbete och stärka sin röst och konkurrenskraft i global finansiell styrning.
Kina bör också stadigt främja finansiell innovation och affärsomvandling för att öka lönsamheten och motståndskraften i sin finansiella sektor. Mitt i den globala trenden med synkroniserade penningpolitiska lättnader kommer traditionella räntemarginalbaserade intäktsmodeller att vara under press. Därför bör kinesiska finansinstitutioner aktivt utforska nya inkomstkällor – såsom förmögenhetsförvaltning och fintech, affärsdiversifiering och tjänsteinnovation – för att stärka den övergripande konkurrenskraften.
I linje med nationella strategier bör kinesiska finansinstitutioner aktivt engagera sig i handlingsplanen för Peking-samarbete mellan Kina och Afrika (2025-27) och delta i finansiellt samarbete under Belt and Road-initiativet. Detta innebär att stärka forskningen om internationell och regional utveckling, fördjupa samarbetet med internationella finansiella institutioner och lokala finansiella enheter i relevanta länder och säkra större tillgång till lokal marknadsinformation och stöd för att försiktigt och stadigt expandera internationell finansverksamhet. Att aktivt delta i global finansiell styrning och fastställande av regler kommer också att förbättra kinesiska finansinstituts förmåga att konkurrera internationellt.
Feds senaste räntesänkning förebådar en ny fas av globala penningpolitiska lättnader, vilket innebär både möjligheter och utmaningar för den globala ekonomin. Som världens näst största ekonomi måste Kina anta proaktiva och flexibla reaktionsstrategier för att säkerställa stabilitet och hållbar utveckling i denna komplexa globala miljö. Genom att stärka riskhanteringen, optimera penningpolitiken, främja finansiell innovation och fördjupa det internationella samarbetet kan Kina finna större säkerhet mitt i en kaskad av globala ekonomiska osäkerheter, vilket säkerställer en robust drift av dess ekonomi och finansiella system.
Posttid: 2024-okt-08